|
Stressa ner? Lättare sagt än gjort. |
Jag har aldrig träffat en människa i Stockholm som påstår sig aldrig
någonsin varit stressad. Stress är ett av vår tids största orosmoln. Den
hänger ständigt över oss och kämpas med för att bekämpas. Vi har alla våra
olika vapen mot stress, vissa smartare än andra. Planerade vapen för att
förebygga stress såsom exempelvis yoga, meditation, träning, naturen,
en hobby och mycket mer är av den trevligare och effektiva sorten. De
ger oss kontroll och chansen att ligga steget före stressen. Men när
stressen hinner före oss, vad händer då? Jo vi hinner tyvärr inte tänka
efter eller fatta rationella beslut kring vår situation. Hjärnan går på
högvarv och vill bara en sak: hitta en snabb och effektiv lösning till
välmående. Därför är det inte konstigt att sötsaker som ger en snabb
kick, lite tröst och är välsmakande, kan vara det första som kommer upp på
näthinnan. Jag har sett det så många gånger på olika arbetsplatser.
Stressen som smyger sig på, det snabba beslutet, beklagan till
kollegorna om trötthet och blodsockerfall. Inte sällan lyckas den
stressade personen få med sig ytterligare en stackars stressad
kompanjon. Det hela resulterar i en enda sak, fikastund.
När vi väl blir stressade och inte har några vapen förberedda mot
stressen är det i princip en omöjlighet för den sockerberoende eller den
med skadligt bruk, att motstå. Vi måste helt enkelt bli mer medvetna
kring stressens krafter och dess koppling till sötsug. Det allra bästa
är ju såklart att inte stressa alls, men det är lättare sagt än gjort i
det samhälle vi lever i. Vi kan alltid bli bättre på att hantera stress,
men det kräver också att vi reflekterar över stressen mer än att bara
konstatera att stress är något slags normaltillstånd. Alla stressar ju.
”Jo men det är lite stressigt just nu, det är bara för en period, när
det är över ska jag ta tag i att äta bättre och träna”. Har du hört den
förut?
För en person som har en beroendesjukdom skulle jag säga att stress
är ödesstiget. Vi måste ha knivskarpa verktyg för att hantera stress och
inte falla tillbaka in i vårt beroende på grund av den. Därför vore det
himla praktiskt om människor i omgivningen hade större förståelse kring
stressens koppling till just sötsug. Det vore ju väldans bra för allas
skull. Som vi alla vet vid det här laget så kommer ingen av oss att
tänka bättre eller lösa världens mysterium med den dimhjärna som sockret
i slutändan förser oss med.
Läs fler av mina inlägg från Nosugaradded HÄR