torsdag 19 mars 2015

Stress, ett av den sockerberoendes största hot? (nosugaradded)


Stressa ner? Lättare sagt än gjort.


Jag har aldrig träffat en människa i Stockholm som påstår sig aldrig någonsin varit stressad. Stress är ett av vår tids största orosmoln. Den hänger ständigt över oss och kämpas med för att bekämpas. Vi har alla våra olika vapen mot stress, vissa smartare än andra. Planerade vapen för att förebygga stress såsom exempelvis yoga, meditation, träning, naturen, en hobby och mycket mer är av den trevligare och effektiva sorten. De ger oss kontroll och chansen att ligga steget före stressen. Men när stressen hinner före oss, vad händer då? Jo vi hinner tyvärr inte tänka efter eller fatta rationella beslut kring vår situation. Hjärnan går på högvarv och vill bara en sak: hitta en snabb och effektiv lösning till välmående. Därför är det inte konstigt att sötsaker som ger en snabb kick, lite tröst och är välsmakande, kan vara det första som kommer upp på näthinnan. Jag har sett det så många gånger på olika arbetsplatser. Stressen som smyger sig på, det snabba beslutet, beklagan till kollegorna om trötthet och blodsockerfall. Inte sällan lyckas den stressade personen få med sig ytterligare en stackars stressad kompanjon. Det hela resulterar i en enda sak, fikastund.

När vi väl blir stressade och inte har några vapen förberedda mot stressen är det i princip en omöjlighet för den sockerberoende eller den med skadligt bruk, att motstå. Vi måste helt enkelt bli mer medvetna kring stressens krafter och dess koppling till sötsug. Det allra bästa är ju såklart att inte stressa alls, men det är lättare sagt än gjort i det samhälle vi lever i. Vi kan alltid bli bättre på att hantera stress, men det kräver också att vi reflekterar över stressen mer än att bara konstatera att stress är något slags normaltillstånd. Alla stressar ju. ”Jo men det är lite stressigt just nu, det är bara för en period, när det är över ska jag ta tag i att äta bättre och träna”. Har du hört den förut?

För en person som har en beroendesjukdom skulle jag säga att stress är ödesstiget. Vi måste ha knivskarpa verktyg för att hantera stress och inte falla tillbaka in i vårt beroende på grund av den. Därför vore det himla praktiskt om människor i omgivningen hade större förståelse kring stressens koppling till just sötsug. Det vore ju väldans bra för allas skull. Som vi alla vet vid det här laget så kommer ingen av oss att tänka bättre eller lösa världens mysterium med den dimhjärna som sockret i slutändan förser oss med.

Läs fler av mina inlägg från Nosugaradded HÄR